Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ?vaggan tillgraven?. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhället (Ulrich Beck). Syftet är att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjänsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med återförsäljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgångspunkt i Becks verk Risksamhället. El-produkter inebär tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat på fel plats.

Mänsklig aktivitet leder till påverkan på jorden och dess resurser. Genom att återanvända och återvinna, d v s att vi försöker låta materialen stanna kvar i kretsloppet så länge som möjligt så kan vi spara på jordens resurser. EU och Sverige strävar efter att bli ett hållbart samhälle genom att införa lagar och högre krav på hantering av avfall. Avfall på fel plats kostar både miljö och pengar. Dagens intresse för kretslopp och resurshushållning är inget nytt. Det har länge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bättre miljöutveckling.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbränning och deponi och samtidigt öka andelen till återvinning. Från och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, återvinning eller förbränning med energiutvinning, som är mest samhällsekonomiskt lönsam gällande hantering av vätskekartonger. De externa kostnaderna, hushållens kostnader och miljökostnader, är mycket viktiga i kalkylen.

I takt med den ökade tillväxten ökar mängden avfall. Frågan är vad man skall göra av det. På senare år har hanteringsmöjligheterna av avfall förbättrats markant vilket har lett till avfallet som sådant blivit mer attraktivt exempelvis som energikälla. Avfall är därmed inte bara en belastning utan även en tillgång som kan handlas med som andra varor. Det är naturligtvis positivt även för miljön att avfallsströmmarna rör sig mot platserna där det utnyttjas mest effektivt och samtidigt belastar miljön i minsta utsträckning.

?Det var bättre förr? är ett uttryck man ofta får höra när diskussioner om produkters hållbarhet kommer på tal. Om produkter håller sämre idag än ?förr? och detta leder till att jordens ändliga resurser töms, är detta miljörättsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gäller hushållning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats är att även om dagens lagstiftning medför krav på producenter att hushålla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en så bra hållbarhet som det är möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hållbarhet bättre..

Studien bygger på en enkät undersökning som gjordes bland 150 pensionärshushåll i Luleå Kommun. Syftet med studien är att undersöka pensionärernas betalningsvilja av att inte källsortera förpackningsavfall. Samt hur ett antal faktorer påverkar pensionärers medverkan i källsorteringen. Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar. Detta betyder mer arbete för pensionärshushållen i form av källsortering av förpackningsavfall.

Avfallslagstiftningen innebär hanteringsbegränsningar och myndighetskontroll i syfte att motverka de miljörisker som avfallet innebär. Efter ett återvinningsförfarande kan den börda som avfallslagstiftningen innebär upplevas tung för återvinningsbranschen att bära i förhållande till de risker som de återvunna materialen utgör. Därutöver anses avfallsstämpeln i sig ha en hämmande inverkan på användandet av återvunnet material då den resulterar i negativa associationer. Det aktualiserar frågan kring när avfall juridiskt sett ska upphöra att vara avfall (avklassificering av avfall). Frågan kring avklassificering av avfall har under lång tid varit oreglerad inom EU och de få riktlinjer som funnits har härrört från ofullständig EG-rättslig praxis.

Avfall från rivning, ombyggnad och renovering innehåller många miljö- och hälsostörande ämnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel är avfall som innehåller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gäller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som får hantera och transportera. Det avfall som inte räknas som farligt består inte alltid av ofarligt material som kan återanvändas eller återvinnas.

I denna fallstudie undersöks och jämförs avfallshanteringen i två flerbostadsområden i Motala kommun. Syftet med fallstudien är att undersöka, jämföra samt analysera hushållens attityder och beteenden till att sortera ut sitt avfall i relation till den fysiska strukturen som omgärdar avfallshanteringen i respektive område- närhet till återvinningsrum/återvinningsstation, utformning av återvinningsrum/återvinningsstation samt servicegrad. Intervjuer har genomförts med åtta hushåll för att få fram hushållens attityder samt beteenden till sortering av avfall. Studien visar att samtliga hushåll var beredda att lägga tid och engagemang på avfallssorteringen. Vissa hushåll kände krav från hyresvärden till att sortera sitt avfall medan övriga hushåll sorterade ur miljösynpunkt.

För att möta dagens och morgondagens miljökrav måste byggbranschen se över sina arbetsmetoder för hjälpa till att minska påfrestningen på vår miljö. För att lyckas med detta måste arbetet med att minska mängden avfall vara ett prioriterat mål för både företag och individ. Syftet med detta examensarbete är att belysa de metoder och tillvägagångssätt som finns för att minska mängden avfall och genom detta hjälpa JM med miljömålet att sänka mängden avfall från byggproduktionen. Följande forskningsfrågor formulerades: ? Vilka fraktioner bidrar mest till vikten av avfall? ? Vilka byggdelar bidrar till mest avfall? ? Hur kan mängden avfall minskas? Detta arbete studerar data och kalkyler från ett avslutat projekt i Käglinge, söder om Malmö i Skåne, som utfördes av JM AB.